För ungefär en vecka sedan dumpade jag Instagram. Eller, jag berättade om det för att sedan ta emot all den fina respons som jag fick från er i ett par dagar efteråt. Tack! Jag var dessutom medveten om att jag tog den där sista slurken och riktigt njöt av den för att sedan känna hur abstinensen kröp sig på så snart allt började tonas ner igen.
I helgen tog jag bort kontot och likaså det andra kontot som jag hade skapat för Målarlådan. Instagram avaktiverade kontona direkt men de tas inte bort förrän om en månad, ifall man skulle ändra sig. Det har ju säkerligen hänt många gånger att man ångrar sig.
Hur som helst, jag har känt hur stressnivån har sjunkit i mig sedan jag tog bort kontot. Det är som att jag upplever mig själv göra saker långsammare. Vid flera tillfällen har jag hört mig själv tänka "det här kan jag fota och dela på Inst..." för att i samma andetag bli befriad från den tanken och pressen. Jag kanske har fotat det och delat med min sambo istället, för att det kändes roligt. Det känns ju också i linje med intentionen jag hade med att dumpa Instagram, att lägga tid och energi där kärlek finns och kan växa ännu mer.
Förutom ovan nämnda observationer så är jag oerhört tacksam och uppfylld av all den respons som jag fick genom det förra blogginlägget. Vad jag hör genom era kommenterar är att många fler har reflekterat över just detta, ni tror att många fler kommer gå den vägen framöver. Det är oerhört intressant och ett ämne som jag förmodligen kommer vilja prata mer om både genom konsten och i möten med er.
Under sommaren har jag arbetat på ett verk som jag precis har färdigställt, jag nämnde det i förra inlägget också. Jag kallade den tills alldeles nyss för Kraften i ett stilla flöde och för mig handlar det om hur jag upplever kraften växa i mig när jag tillåter mig att riktigt stanna upp. Hur klarhet uppstår och hur de mest kärleksfulla sanningar får ta plats. Vid liknelsen av ett stilla vatten där inget faktiskt står helt stilla, inget där är beständigt men det är spegelblankt eller alldeles klart. Kanske ser man den mörka botten, kanske speglas omgivningen vackert och rofyllt. Där, i det stillsammaste av flöde där känner jag kraften växa. Där samlas kraften för nästa förändring som behöver genomföras, för ingenting är beständigt.
Att stanna upp, ge sig själv en paus från allt som alltid bara snurrar på. Att detoxa från intryck och intag som annars bara sker per automatik är så nyttigt. Jag dumpade Instagram och kände hur stressnivån sjönk, jag ser fram emot att fortsätta den resan. Den resan där jag vågar stanna i både det som känns svårt och pausa även när det känns som bäst. Med mer medveten närvaro i allt som är.
Ingenting är som sagt beständigt, man får ändra sig och man får göra om tills det känns sådär bra. Precis som jag alltid gör när jag målar. Jag insåg i skrivande stund att målningen inte alls heter Kraften i ett stilla flöde, den heter Utan snus i tre dagar.
Våga pausa, våga stanna och skapa utrymme för nytt att ta plats i ditt liv.
Originalet Utan snus i tre dagar släpps i samband med min nästa utställning som är i Målarlådan 19-20 augusti. Varmt välkommen till Vasagatan 27, en trappa ner.
Och jag är så glad att originalet Fear of missing out nu har hittat hem till sin ägare - passande nog samtidigt som jag skrev om just FOMO. Är du också förtjust i just detta verk så finns Fear of missing out tillgänglig som konstprint.
Yorumlar