Tänk om prestationsångesten är precis den kraft du behöver för att måla fritt

Känner du dig blockerad kreativt när det kommer till att måla? Kanske kan du relatera till en känsla av skam och avfärdar idén om att måla direkt, för “du kan ju inte måla”. Mmm det är jobbigt att känna skam. Kanske blir du irriterad eller väldigt frustrerad när du försöker och inser att det inte blir som du vill. Du låter hellre bli. Jag förstår dig. 

I prestationsångesten finns det så mycket laddningar av olika slag. Det kan bli svårt att hantera den och navigera dig fram med den och lättast är att backa och bara låta bli. När du backar och låter bli så växer “problemet”, känslan av att vara begränsad blir bekräftad. Den enda vägen är fram och igenom. Tro mig när jag säger att jag behöver höra det här minst lika mycket som du. 

Jag har ofta backat, undvikit och varit rädd för att hamna där i känslor av skam. Rädslan för att misslyckas och göra fel. När jag för åtta år sedan fann akrylfärgen och målandet med fokus på processen så var det en sån lättnad när jag förstod just det, att den enda vägen är fram och igenom. Det finns inget rätt och inget fel. Allt som känns får plats på duken och genom att måla lager på lager så blir allt i slutändan en fantastisk helhet. Precis så som vi är, både skuggor och ljus, toppar och dalar. 

Hur menar jag då att prestationsångesten kan vara precis den kraft du behöver? Jo, genom att våga prova måla igen och så småningom stöta på känslor av skam, frustration eller ilska så kan du denna gången använda den energin. Genom att fokusera på processen och inte resultatet så kan du låta känslor som ryms i din kropp få utlopp i stunden och det kan ju exempelvis vara genom att kasta färg på duken, piska med snören eller måla med färg som känns just så. Det handlar om att kliva ner från tankarna och huvudet och lyssna på kroppen, vad den ger för signaler, vilka rörelser vill den göra och lyssna till impulser. Att våga prova det där som du inte gör när du är i kontroll och tankar. Att våga vara tillsammans med ditt inre barn en stund och strunta i vad som verkar konstigt. 

Det är stora känslor och därför kan det vara skönt att rent fysiskt ha utrymme och svängrum. Sätt upp en duk utomhus eller i ett rum där du kan få skvätta fritt. Tips är att klä in vägg och golv med lakan eller vaxduk, likaså om du är utomhus. 

Vi är många som håller känslor djupt inom oss i ett enda avlångt skav. Jag är här för att vägleda dig till den plats där du får släppa på det där. 

Reklam

Vill du prova detta i min ateljé i Ludvika så kan du boka ett 75 minuters pass med mig där jag coachar dig utifrån dina behov. Du investerar 950 kronor för 75 minuter och kan köpa 3 gånger för 2250 kronor (750 kronor/tillfälle), under 3 gånger får du möjlighet att måla i lager på lager och uppleva en process på stor duk.

Hör av dig till mig på kontakt@rebeccahedbergart.com

Lyssna på ett intressant poddavsnitt med gästen Emil Hägg som fick prova måla i min ateljé för ett tag sedan

---

Sip & Paint Bergslagskonditoriet 16/10

16 oktober 2024 17:30–20:30|Högberget-Centrum

Registrera dig nu

"Jag är så fruktansvärt rädd för att misslyckas"

Rädslan för att misslyckas är så otroligt begränsande. Jag och min sambo brukar använda iPaden och ProCreate och leka tillsammans på kvällarna. Vi ger varandra utmaningar och skapar samma teckning genom att turas om att rita och ge direktiv. Det är jätteroligt och berikande att få skapa tillsammans på det viset. Det finns också något viktigt och lärorikt i att få följa varandra genom processerna och dela ut utmaningar längs med vägen. 

Häromdagen fick jag möta ett enormt motstånd i mig själv. Han bad mig göra något väldigt konkret på teckningen, ett berg i bakgrunden. Vad hände i mig då? Jag kände hur förväntningarna lades på mig och det skapades en situation där jag kunde misslyckas med något. En risk att bli dömd eller kanske skrattad åt. Jag blev arg, frustrerad, kände mig illamående och ville nästan börja gråta. Jag ville bara slippa uppgiften och få göra precis som jag ville i stället. Jag ville få flowa fritt i ett universum där jag inte kunde misslyckas utan bara få uppleva nytt med lätthet och glädje. 

Sedan jag började måla för ungefär 8 år sedan så har det handlat om att undvika prestationsångesten, till stor del. Jag har vågat mig på utmaningar men de är oftast utdelade av mig själv. När någon annan talar om för mig vad jag ska göra så kan det ibland upplevas med största möjliga motstånd och det är nog först nu som jag har insett att det handlar om att jag är så fruktansvärt rädd för att misslyckas eller göra fel. 

Det är lättare för mig att göra “fel” från början, skoja till något eller helt enkelt skapa en plattform där det för mig är omöjligt att misslyckas. Med det sagt så säger jag inte att min skaparprocess inte är utvecklande, för det är den. Det är fortsatt en viktig nyckel för mig att få skapa fritt utan att tänka på vad eller hur det ska bli, speciellt i början av en process. Att tillåta det inre barnet och leken att få riktigt ta plats. Däremot, när jag lyssnar på mig själv från tidigare videos så hör jag också mig själv säga med andra ord att det är farligt att fokusera på resultatet. Att det blockerar och skapar prestationsångest. Delvis SANT. Det jag hör att jag säger är med andra ord: undvik alla jobbiga känslor och ta dig istället runt dem. Inte längre sant. Jag behöver möta mina begränsande rädslor för att ta mig någonstans i livet. Så fort jag backar för att jag känner ett motstånd och kliver in i lek igen, så stannar jag också där på den “nivån”. Det jag behöver är att möta mig själv, mitt inre barn BÅDE i lek OCH i sorg och smärta. Jag som vuxen behöver hålla lilla mig i handen och säga att det du känner just nu är helt ok och fullt förståeligt men det är inte sant. Jag tror på dig, du klarar detta och jag håller din hand. Jag vill se dig lyckas med att rita ett berg, inte för att jag kräver det av dig utan för att jag vill se dig växa. Det finns inga rätt eller fel, du får rita ditt berg på ditt sätt och det är precis det jag vill se dig göra. Om någon skrattar åt ditt berg så handlar det inte om dig. 

PS. Min sambo skrattade inte åt mitt berg, han höll mig i handen <3 

Lasse har umgåtts med Tiggar'n från Luossa i 60 år

Allt började med diktsamlingen som han fick av sin mor när han fyllde 19 år. Han läste Dan Anderssons "Omkring tiggarn från Luossa" och sedan dess beskriver han hur tiggarn har varit med honom. Alla hans målningar gjorda sedan dess har handlat om honom.

Bild: Anders K Gustafsson

Lasse målar i olja och har under påskveckan 2024 ett trettiotal stora målningar att visa för Ludvikafolket under sin planerade utställning i Målarlådan Ludvika. Hans utställning handlar inte om att sälja utan det här är hans livsverk som han vill visa upp. Lasse har fyllt 80 år och menar på att det kanske blir sista chansen att göra det. Han har funderat på Stockholm men det kändes inte rätt, istället kommer han hit.

Kommer det hit nå folk då? Undrar Lasse. Om du bjuder in till din spännande livshistoria tillsammans med Tiggarn från Luossa så tror jag att Ludvikaborna kommer bli nyfikna. Jag som just fått lyssna till Lasses spännande livshistoria från missbrukare till terapeut inom rättspsyk

Lasse berättar om sin senare tid som missbruks-terapeut och om starka upplevelser han minns när människor har valt att berätta sina livshistorier i gruppsamtal. Oavsett vad man har gjort eller varit med om så är det en sån enorm lättnad att få berätta om det. Precis som det är givande att få ta del av en annan människas berättelse. Jag antecknar och absorberar innebörden när han så sant uppmanar till att berätta det som du inte hade tänkt att berätta, så fort man undviker att göra det så är det bara en fasad man försöker upprätthålla.

Lasse har under sina 60 år sida vid sida med tiggarn varit med om spännande upplevelser som idag gett honom klarhet i vem han faktiskt var. Nu vill han berätta om detta och om sin livshistoria.

Lasses stora oljemålningar och hans otroliga berättelser kommer att visas i Målarlådan under påskveckan 2024 här i Målarlådan i Ludvika. 26 mars till 2 april är ni välkomna till denna unika och spännande utställning.

Lasse Nyhlin

26 mars 2024 kl. 17:00 – 2 april 2024 kl. 17:00|Högberget-Centrum

Registrera dig nu